| 1. |
- Kumm, Mia, 1967-, et al.
(author)
-
Brandsäkerhet i kabel och distributionstunnlar
- 2005
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Samhällets sårbarhet har de senaste åren synliggjorts genom de bränder i kabeltunnlar som orsakat stora störningar och produktionsbortfall. De samhällsekonomiska förlusterna har aktualiserat frågan om förbättrat brandskydd och ökad tillförlitlighet hos infrastruktur under mark. Nybyggnation av kabel- och distributionstunnlar kräver ofta stora tekniska och ekonomiska resurser. Detta i kombination med att tunnlar har en lång livslängd gör att befintliga tunnlar i hög grad utnyttjas när behovet av utökat kablage och ökat behov av fjärrvärme och fjärrkyla ska tillgodoses. Artikeln diskuterar översiktligt brandskydd i kabel- och distributionstunnlar och ger förslag på brandskyddstekniska åtgärder vid både nybyggnad av och utbyggnad i befintliga tunnlar. I artikeln diskuteras också ventilationssystem i denna typ av tunnlar i samband med brand och vid en eventuell insats från Räddningstjänsten. Artikeln behandlar också hur brandsäkerheten kan hanteras under de perioder, vid exempelvis nydragningar eller utbyte av kablar, som personer vistas under längre tid i tunneln. En diskussion förs slutligen om de yttre faktorer som kan påverka brandgasernas spridning och möjligheterna att styra dessa i önskad riktning.
|
|
| 2. |
- Kumm, Mia, 1967-, et al.
(author)
-
Försök med mobila fläktar i Masthamnstunneln, Stockholm
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tunnlar byggs i allt större utsträckning och trenderna går mot fler och större underjordsstationer, inte enbart för tunnelbana, utan även för pendel- och fjärrtåg. På de större resecenter som byggs koncentreras flera olika trafikslag och genomströmningen av trafikanter är stor. Ventilationen av brandgaser i händelse av en brand är av central betydelse såväl vid utrymning av trafikanter och personal som ur ett insatsperspektiv.Kunskapen gällande ventilation av brandgaser i tunnel har ökat markant det senaste decenniet. Dock finns idag en mängd tunnlar som ännu används, men är byggda efter den standard som var aktuell vid tiden för byggnationen. Tunnlarna har en lång livstid och skall kunna nyttjas kanske hundra år framåt i tiden.Syftet med detta försök är att se om de mindre fläktar, som Räddningstjänsten redan förfogar över, kan vara ett alternativ vid evakuering av brandgaser i trafiktunnlar. Målsättningen är också att peka på de begränsningar som föreligger vid användandet och föreslå en strategi för den fortsatta utvärderingen.
|
|
| 3. |
- Kumm, Mia, 1967-, et al.
(author)
-
Vindens påverkan på bränder i tunnlar – Tunnelportalgeometrins betydelse för luftrörelser i tunnel orsakade av yttre vind
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta projekt har omfattat vindtunnelmatningar i modellskala bade for en ren tunnel, utan omgivande berg, samt matningar i modellskala av verklighetens Masthamnstunnel i Stockholms Hamn. Inom ramen for projektet har lufthastigheter inne i tunnelmodellen studerats for olika anblasningsvinklar och olika porositet - storleksforhallanden mellan tunnelns tvarsnittsarea och det omgivande berget. Forsoken har visualiserats for att oka forstaelsen for de komplexa fenomen som upptrader vid olika anblasningsvinklar och anblasningshastigheter. Aven i modellen over Masthamnstunneln har lufthastigheter vid olika vindpablasning studerats och jamforts med tidigare forsok i vindtunnel och full skala. Tidigare matvarden i full skala har justerats efter kalibrering av givare och pa nytt jamforts med matningar i vindtunnel. Effekten av skogsbekladd terrang har studerats och indikerar stod for teorin om att luftrorelser i tunnlar i vissa fall ar stromningsdrivna istallet for som konventionellt ansett tryckdrivna. Avslutningsvis har konstaterats att ompletterande studier bor utforas for att slutgiltigt utreda de alternativa teorierna, gallande exempelvis instromningsforluster vid tunnelmynningen samt luftmotstands-koefficienter for olika bergoverbyggnader. I handelse av en brand i en tunnel kommer brandens forlopp och darmed forutsattningarna for en raddningsinsats paverkas av de yttre vindforhallandena varfor ytterligare studier kan motiveras refererande till insatspersonalens sakerhet.
|
|
